Att bojkotta

Det är nog dags för mig att för första gången under min livstid ägna mig åt bojkott. Som för att göra det viktigare än det är, kan det nästan bli en politisk bojkott i samma veva. Den oturen jag drabbats av när det kommer till filmer är mer befintlig än det mest befintliga (det blir sådana liknelser när kreativiteten inte är på topp).

Igår lyckades det bli en vars hela handling kretsade kring fyra män med familjer som hittade ett lik i vatten. För att kunna fortsätta med sitt fiskande band de fast henne i floden - till de var färdiga med fiskandet. Den var flerfaldigt belönad av okänd anledning.

Under juldagen satt jag framför TV:n och dess utbud tillsammans med min trevliga förkylning för att beskåda bland annat Pistvakt, jag klarade 20 minuter sedan insåg jag att filmer som handlar om tre bröder som hittar en unge i snön och gör isskulpturer av sin far med en cigarett i munnen, inte är min grej. Jag kopplade om till en mer frihetlig kanal i TV4 för att istället se en film som handlade om någon som lyckades bli nedskjuten över ett fredsområde och därefter ägnade två dygn åt att springa omkring i skogen. Varför jag inte gick och lade mig, har jag inget svar på.

Under söndagens uppesittarkväll valde vi Disney och High School Musical och som Elina lovordat den, var jag säker på att det var dags för förstklassig underhållning. Men i samband med att 18-åriga huvudrollsinnehavare med övriga karaktärer började sjunga under ett matkrig, förlorades min entusiasm.

För övrigt fick jag en DVD i julklapp, jag ska nog vänta med att se den till oturen med filmer har övergett mig. Till dess är det bojkott av filmer jag inte tidigare sett, jag är besviken på marknaden och kan nästan gå emot min egen livsfilosofi och säga att det var bättre förr. Stumfilmen är underskattad.